Visst kan det kanske kännas som att livet går itu, men riktigt så är det faktiskt inte. Så småningom kommer allting på plats igen och du kommer att inse att livet; ja det blev faktiskt ändå rätt bra tillslut.
Men vägen dit kan kännas knepig och lång och inte heller blir det bättre av att juridiken nästlar sig in.
Vad krävs för att få skilja sig?
I Sverige krävs det inget annat än att ni vill skilja er, för att ni också ska få göra det. I vissa fall måste ni dock vänta sex månader innan ni rent juridiskt betraktas som skilda. Detta kallas för ”betänketid” och gäller i följande fall:
- Ni vill båda ha betänketid. Ni kan då begära betänketid hos tingsrätten när ni ansöker om skilsmässa.
- Endast en av er vill skiljas. Om ni inte är överens om att skilja er måste ni alltså vänta sex månader innan skilsmässan går igenom rent juridiskt. Tanken med detta är att undvika förhastade skilsmässor.
- Ni eller någon av er har ett barn som är under 16 år och som bor med er. Barnet kan antingen vara gemensamt eller från ett tidigare förhållande. Betänketid gäller i detta fall oavsett om ni är överens om att skilja er eller inte.
Ingenting hindrar er dock från att flytta isär innan betänketiden runnit ut. Ni behöver alltså inte bo ihop bara för att ni rent juridiskt fortfarande betraktas som gifta.
Hur inleds en skilsmässa?
En skilsmässa börjar alltid med att ni antingen gemensamt eller på egen hand skickar in en ansökan om skilsmässa till tingsrätten. Här kan du läsa mer om hur ni skickar in en ansökan gemensamt (extern sida) och här kan du läsa om hur du skickar in en ansökan enskilt (Extern sida).
Vad händer efter att ansökan om skilsmässan skickats in?
Bodelning
När ni skiljer er ska ni nästan alltid göra en bodelning. Lite förenklat kan man säga att en bodelning innebär att ni räknar upp era respektive tillgångar och gör avdrag för era respektive skulder. Därefter lägger ni samman värdet på dessa och får då fram det totala värdet på era tillgångar efter avdrag för era skulder. När ni gjort detta delar ni det totala värdet i två lika delar. Du har då rätt till den ena halvan av värdet och din make/maka den andra halvan.
Vilken egendom ska ingå i bodelningen? Skillnaden mellan giftorätt och enskild egendom
Huvudregeln är att ni ska dela lika på allt ni äger. Detta kallas för giftorätt och tillgångarna i ett äktenskap kallas för giftorättsgods. Det finns dock några undantag från detta, till exempel om egendomen ska betraktas som enskild egendom istället för giftorättsgods. Enskild egendom ska hållas utanför bodelningen och ska alltså inte delas lika mellan er.
De två vanligaste exemplen på hur egendom blir enskild och alltså ska hållas utanför bodelningen är:
- Genom äktenskapsförord: Ni har tillsammans skrivit ett äktenskapsförord (ett slags avtal) med innebörden att era respektive tillgångar eller en del av era tillgångar ska betraktas som enskild egendom istället för giftorättsgods.
- Genom testamente, arv eller gåva: Egendom som ni mottagit genom testamente eller arv eller som gåva och som ni mottog med villkoret att egendomen ska betraktas som enskild egendom, är enskild egendom istället för giftorättsgods.
Finns det någon tidsram vi måste förhålla oss till?
Ni kan göra bodelning redan från att ansökan om att skilja er kommit in till tingsrätten. Ni behöver alltså inte vänta på att betänketiden ska rinna ut. Det finns dock ingen tidsgräns för när en bodelning ska göras. Ni kan alltså vänta flera år med att göra bodelningen om ni så vill, men ju längre ni väntar, desto svårare blir det att bevisa vem som äger vad, hur mycket egendomen är värd, och så vidare och därför är det alltid bäst att göra bodelningen så snart som möjligt.
Vad händer med barnen?
Vi har flera olika artiklar om vad som är viktigt att tänka på vid en separation om ni har barn.
Vem behåller bostaden tills bodelningen är klar?
Det bästa är givetvis om ni kan komma överens om vem som ska bo kvar i er gemensamma bostad. Går inte det så kan ni i er ansökan om skilsmässa ange att ni vill att tingsrätten ska avgöra vem av er som ska få bo kvar till dess att bodelningen är klar. Om tingsrätten bestämmer att den ena av er ska ha rätt att bo kvar i bostaden, så är den andra av er skyldig att genast flytta därifrån. Huvudregeln är att den av er som bor kvar också har rätt att nyttja möbler och annat bohag som finns i bostaden, även det som egentligen tillhör den andra.
Vem av oss får behålla bostaden och möblerna vid bodelningen?
Om ni har en gemensam bostad och gemensamma möbler är det vanligt att bostaden säljs, och att ni i bodelningen delar lika på försäljningssumman, samt att man delar upp möblerna mellan sig. Ibland kan det dock vara så att en av er har råd att ta över er gemensamma bostad och får då ersätta den andre med halva värdet i bodelningen.
Om det däremot skulle vara så att ni båda har råd att ta över den gemensamma bostaden och inte kan komma överens om vem som ska bo kvar där, så kan den så kallade övertaganderätten få betydelse. Denna rätt innebär att den som har störst behov av bostaden också får bo kvar i den. Vid bedömning av vem som har störst behov brukar vägas in:
- Kommer någon av makarna att bo mer med de gemensamma barnen?
- Hur ser makarnas möjligheter att skaffa annan bostad ut?
- Är bostaden är anpassad efter den ena makens behov?
Övertaganderätten gäller som huvudregel alla typer av bostäder; bostadsrätt, fastighet och hyresrätt. När det gäller bostadsrätter och fastigheter gäller dock övertaganderätten bara om bostaden inte är den ena makens enskilda egendom genom arv, gåva eller testamente.
Om ni inte kan komma överens om hur era tillgångar ska värderas och fördelas i bodelningen, finns möjligheten att ansöka om att tingsrätten utser en bodelningsförrättare.
