Hoppa till innehållet

Tvister om dödsbo och arv

Arvstvister kan uppstå när arvingar inte är överens om hur ett dödsbo ska hanteras eller hur arvet ska fördelas. Otydliga testamenten, osämja inom familjen eller frågor om laglotten kan leda till konflikter. Här går vi igenom vanliga arvstvister, vad lagen säger och hur de kan lösas.

Vanliga arvstvister

Arvstvister uppstår ofta i följande situationer:

  1. Oklarheter i testamentet – Om formuleringarna är tvetydiga eller om det finns flera testamenten kan det bli oenighet om vad som gäller.
  2. Tvist om laglotten – Bröstarvingar har rätt till sin laglott, men ibland försöker andra arvingar eller testamenten inskränka denna rätt.
  3. Oenighet om värdering av tillgångar – Fastigheter, företag eller värdeföremål kan vara svåra att värdera och leda till tvist om ersättning.
  4. Felaktig hantering av dödsboet – Om en dödsbodelägare anser att någon annan hanterat dödsboet på ett orättvist sätt kan det leda till konflikt.
  5. Arvskifte som inte godkänns – Om en eller flera arvingar inte godkänner arvskiftet kan processen dra ut på tiden eller leda till juridiska åtgärder.

Vad säger lagen om arvstvister?

Svensk lag ger tydliga riktlinjer för hur arvstvister ska hanteras. Ärvdabalken reglerar hur arv ska fördelas och vilka rättigheter arvingarna har. För att ett testamente ska vara giltigt måste det uppfylla lagens formkrav, och om det finns misstankar om att testamentet är ogiltigt kan det klandras inom sex månader. Dessutom kan inte laglotten testamenteras bort – bröstarvingar har alltid rätt till sin del av arvet, oavsett vad som står i testamentet. Om arvingarna inte kan enas om arvskiftet kan tingsrätten utse en boutredningsman eller skiftesman för att fatta beslut. Skulle konflikten bestå, kan en domstol slutligen avgöra tvisten.

Lösningar på arvstvister

Att undvika långa rättsliga processer är ofta i allas intresse, och många tvister kan lösas genom juridisk rådgivning eller medling.

  1. Medling – Ofta kan en neutral part hjälpa arvingarna att hitta en lösning genom samtal och förhandling.
  2. Boutredningsman – En boutredningsman kan utses av tingsrätten för att hantera dödsboet om arvingarna inte kommer överens.
  3. Skiftesman – Om arvingarna inte kan enas om arvskiftet kan en skiftesman besluta om en fördelning.
  4. Rättslig process – Om ingen lösning nås kan tvisten tas upp i domstol, där en domare fattar det slutliga beslutet.

 

När behövs en jurist vid arvstvister?

En jurist kan vara till stor hjälp vid arvstvister, särskilt i följande situationer:

  • Om testamentet är oklart eller ogiltigt – En jurist kan hjälpa till att tolka eller klandra testamentet.
  • Om en arvinge blivit orättvist behandlad – Om en arvinge anser sig ha fått för lite arv kan en jurist hjälpa till att hävda rättigheter.
  • Om det finns komplexa tillgångar i dödsboet – Företag, fastigheter eller tillgångar i utlandet kan göra arvsskiftet juridiskt komplicerat.
  • Om konflikten riskerar att eskalera till domstol – En jurist kan företräda en part i en arvstvist och driva ärendet vidare om det behövs.