Nyheter

December och plötsligt är det jul igen Jag tillhör ju dem som gillar julen. Äntligen får man tända julstjärnan och adventsljusstaken och lysa upp mörkret. Har man tur så kommer det lite snö så man får ta fram skidorna och åka en sväng i spåret. Då kan jag komma hem och sätta mig vid det dukade julbordet med alla de läckerheter som jag inte har ätit sedan förra julen. Årets sista nyhetsbrev handlar om vikten av ”Att tänka efter före” och att det är en omtanke om de som betyder något för oss. Att tänka efter före Att föreställa sig en framtid där man själv inte längre är med är både svårt och jobbigt. Ändå har de flesta av oss en bild av vad vi vill ska hända. Hur våra nära och kära ska få råd och ork att gå vidare. Hur arvet efter oss ska fördelas. Till syvende och sist handlar det om att göra sin röst hörd. Om att samla sina tankar och önskemål, och att se till att de kan bli verklighet den dag du själv inte längre kan vara med. Först och främst gäller det att förstå vad som gäller. Vad lagar och regler säger och hur du själv kan påverka framtiden. Till exempel för att trygga boendet för dina efterlevande om du har barn sedan tidigare. Sedan handlar det om att översätta detta till juridiskt korrekta dokument. Du kommer aldrig att kunna lindra dina närståendes sorg men på detta sätt gör du åtminstone deras liv något lättare. Enligt din vilja. Fem tillfällen ”Att tänka efter före” 1. Särkullbarn Alla familjer där det finns särkullbarn bör träffa en jurist. 2. Sambor Sambolagen ger ett mycket begränsat skydd, därför bör sambor träffa en jurist, speciellt om det finns barn eller om sambor ska köpa bostad. 3. Köp av bostad Om ett par ska köpa en bostad och går in med olika insatser, då bör man få hjälp av en jurist för att få det som man vill. 4. Olika händelser i livet När familjen blir större, när man köper bostad och flyttar ihop, vid separation dödsfall etc. Kort sagt, vid livsavgörande händelser bör man ha kontakt med sin jurist. 5. Förälder och medlåntagare Föräldrar som går in som medlåntagare för sina barn vid barnens köp av boende bör träffa en jurist. Några exempel från verkligheten. Anders och Ann-Christine Jag träffade Anders och Ann-Christine som ville ha hjälp med att ändra ägandet på fastigheten efter vårt utskick om fördelen med hälftenägande av fastighet. De berättade för mig om en nära vän som hade råkat ut för följande. Maken ägde hela fastigheten. Han blev dement och hamnade på vårdboende. Frun bodde kvar i det stora huset på 200 kvm. Men det var dyrt och besvärligt för henne. Hon ville sälja fastigheten och då tillsattes en god man för maken och fastighetsaffären gjordes klart. När tillträdet varit sattes försäljningslikviden in på ett konto spärrat av överförmyndaren. Det innebar att frun nu inte hade någon bostad och inte heller några pengar till att skaffa ett nytt boende. Det blev verkligen inte som de tänkt sig. De hade behövt ha delad lagfart för att säkra fruns situation då mannen blev dement. Anders och Ann-Christine ville inte råka ut för samma sak och jag hjälpte dem att åtgärda detta för att skydda varandra. Birgitta och Kjell Birgitta och Kjell blev ett par i 35 års åldern och köpte och flyttade ihop i en villa som de äger till lika stora delar 50/50. De har tillsammans ett barn och varsitt barn i en tidigare relation, sk särkullbarn. Om någon av dem skulle avlida vill de försäkra sig om att den ena har råd att bo kvar i bostaden. Deras tillgångar finns till största del i villan och för att ha ekonomisk möjlighet att lösa ut barnen vid ett dödsfall vill de upprätta ett testamente där de begränsar barnens arv efter den först avlidne sambon till sin laglott (hälften av arvet). Den andra delen av arvet får barnen när även den efterlevande sambon är borta. Kompletterat med en livförsäkring har den av Birgitta och Kjell som överlever den andre alla möjligheter att bo kvar i villan.

Nu börjar höstvindarna vina och minnet av sommaren blekna. Oavsett hur vi har tillbringat vår sommar brukar det kännas både skönt och lite tråkigt att vara tillbaka i vardagsgängorna. För några av oss kanske det inte är vardag - ett nytt jobb, ett renoverat hem, ett förändrat privatliv kan ha gjort tillvaron är mer eller mindre upp och ned-vänd. Vårt andra nyhetsbrev handlar om att gå skilda vägar. Det kan vara en av de mest avgörande besluten i våra liv och innebär ofta stora förändringar. Känslomässigt i första hand men för många också på ett praktiskt och ekonomiskt plan. Det är här vi familjejurister kommer in. Att gå skilda vägar När det som skulle hålla för evigt ändå spricker kommer en svår tid. Hur många som än tycks skilja sig nuförtiden innebär det alltid en stor omställning. I det läget är det bra att ha det praktiska under kontroll. Det kan kännas tråkigt att tänka på det nu, men den bästa försäkringen mot en utdragen juridisk konflikt vid en separation är förberedelser. Att ägna en dag åt tanken nu kan spara många dagars magont i framtiden. Först och främst kan det vara bra att veta vad som gäller – och att det är stor skillnad mellan gifta och sambor. Sambolagen ger bara ett minimiskydd till den svagare parten. Dessutom berör den bara boendet – allt annat som ett sambopar har skaffat (innan och under förhållandet) är personlig egendom, t.ex. fritidshus och sparkapital. Läs mer om samboavtal. Gifta par kan däremot göra anspråk på värdet av varandras egendomar, det kan vara en ganska komplicerad process att dela upp boet. Finns det barn med i bilden blir skilsmässan ännu lite mer invecklad.  Oavsett utgångsläget finns Familjens Jurist som en neutral hjälp. Vi berättar hur lagarna ser ut och upprättar alla nödvändiga handlingar – om parterna kan komma överens är vi det enda juridiska ombud som behövs. När kärleken tar slut, några exempel från verkligheten. Emil och Sandra Sandra och Emil har varit sambo i 7 år och har ett gemensamt barn som är 4 år, paret bor i en bostadsrätt i centrala Malmö som är värderad till 2 mkr. Bostadsrätten köptes när de hade varit tillsammans i två år för gemensamt bruk, Sandra hade en sparad slant och betalade kontantinsatsen på 200 000 kr. Paret är gemensamt betalningsansvariga på lånet för BR som är på 1 mkr, inga andra dokument finns skrivna. Paret har nu bestämt sig för att sälja lägenheten och separera. Här började problemen och ett år av uppslitande diskussioner. Sandra hade pratat med Emil tidigare om att de borde skriva ett samboavtal men han tyckte att det verkade onödigt. De skulle ju alltid hålla ihop. Alla tyckte ju att de var det perfekta paret. Till slut gick Emil till tingsrätten och begärde att en bodelningsförrättare skulle tillsättas för att lösa konflikten. Med hotet om en tvångsbodelning satte de sig ner igen och kom överens på egen hand och de skrev under ett papper på att de nu skulle vara kvitt Nu, två år senare, plågas Sandra fortfarande med tankar och ånger över att hon var så dum att hon inte skrev ett samboavtal. Och känslor över hur det kunde gå så fel; de som alltid hade varit så överens om allt tidigare. Agneta och Jonas Agneta fick en tomt av sin pappa. När Agneta och Jonas gifte sig bara ett halvår senare bestämde de sig för att bygga ett hus på tomten. Båda stod som ägare på huset. Tre år senare var skilsmässan ett faktum och bodelning skulle göras. De hade aldrig tänkt på att tomten skulle kunna vara Agnetas enskilda egendom utan vid skilsmässan har Jonas rätt till halva tomtens värde som idag värderades till 1 miljon. De skulle ju bygga sitt drömhus och kunde ju inte tänka sig att de skulle separera. Det kändes väldigt bittert för Agneta. Skäl att fundera på äktenskapsförord; • Eget företag. • Fritidshus som man ärvt. • Satsat olika kapital i ett boende, och man vill ha kompensation för det. • Ena maken har större tillgångar än den andra.

Konsten att leva sambo Allt fler väljer att leva sitt liv tillsammans som sambor. Men vad få tänker på är att sambolagen ger ett väldigt dåligt skydd om något skulle hända. Livet blir tyvärr inte alltid som man tänkt sig. Olyckor händer. Heta känslor svalnar. En dag hamnar man i en situation man inte trodde fanns, bara för att upptäcka att gällande regler och lagar inte riktigt fungerar som man trott – i synnerhet inte som sambo. För att få det som du vill, om något skulle drabba dig eller din relation, finns det alltså bara en sak att göra: Ta reda på vad som gäller för just dig! Se till att tänka efter före. Vi på Familjens Jurist är experter inom familjejuridik. Vi kan hjälpa dig att förstå vad som gäller, och att påverka framtiden om det skulle behövas. Ett smart första steg är att göra en Livsbesiktning, som är en kort genomgång av din livssituation, sedd med lagens ögon – och just nu dessutom kostnadsfri. Så att du är beredd, oavsett vilken vändning livet tar. Att vara sambo: några exempel från verkligheten. Vår avsikt är inte att skrämmas, men det finns tyvärr rätt gott om exempel på människor som farit riktigt illa, bara för att de inte haft koll på hur sambolagen egentligen fungerar. Därför rekommenderar vi alla sambor att gå igenom sin situation med en jurist, för att inte drabbas av några överraskningar om något skulle hända. Läs mer om samboavtal. Erikas bostad Arne och Erika bestämmer sig för att flytta ihop i ett nybyggt hus. Kontantinsatsen betalar Erika, som lyckats sälja sin bostadsrätt med vinst. Efter ett tag spricker förhållandet, och de bestämmer sig för att flytta isär. Trots att Erika är ensam lagfaren ägare till huset, och trots att hon ensam betalat kontantinsatsen samt ensam står för bostadslånen, har Arne enligt sambolagen rätt till halva husets nettovärde. Erika förlorar alltså halva kontantinsatsen hon betalade vid köpet av huset. Adams båt Adam och Lisa är sambor. Av praktiska skäl tar Lisa hand om alla räkningar, medan Adam står för familjens större inköp – till exempel en stor motorbåt, som de köpt till sina gemensamma semestrar. Efter några år spricker förhållandet, och de bestämmer sig för att flytta isär. Eftersom endast bostaden och bohaget ingår i bodelningen får Adam behålla båten som sin – liksom aktierna och annat som betalats av honom. Lisa förlorar alltså i princip hälften av allt hon betalt till det gemensamma hushållet. Johans föräldrar Johans föräldrar Johan och Gunilla är sambor i ett gemensamägt hus med delad lagfart. Det otänkbara inträffar när Johan plötsligt förolyckas. Johans halva del i det gemensamägda huset ärvs av hans föräldrar, som får delad lagfart med den efterlevande sambon Gunilla. Johans föräldrar vill snarast möjligt sälja sin del i huset för att istället få fram kontanter, men Gunilla har inte råd att lösa ut föräldrarnas del i huset. Huset måste säljas och Gunilla måste flytta. Visste du att … För att räknas som sambo ska ni vara ogifta och bo ihop i ett parförhållande. Dessutom ska ni ha gemensamt hushåll, dvs dela på sysslor och utgifter. Om bostaden är en permanentbostad som förvärvats för gemensam användning så ska den ingå i en bodelning och delas lika – oavsett vem som betalat den eller står på kontraktet. Även bohag som normalt hör till ett hem, såsom möbler och hushållsmaskiner, skall delas lika i en bodelning om de förvärvats för gemensam användning – oavsett vem som betalat. Övrig egendom, till exempel sparande, aktier, bilar, båtar och fritidshus, ingår inte. Sambor ärver inte varandra, oavsett hur länge eller hur nära man levt tillsammans. Dessutom har sambor ingen underhållsskyldighet mot varandra – inte ens efter ett mycket långvarigt förhållande.

Behöver du hjälp med deklarationen? Läs mer här.   Om du sålde ett hus eller lägenhet förra året börjar det bli dags att redovisa försäljningen till Skatteverket. Det görs i samband med din årliga inkomstdeklaration genom att fylla i en K5-blankett (hus) eller en K6-blankett (lägenhet). Vår skattejurist Ola Aronsson tipsar om tre saker som är bra att tänka på: Avdrag - när man säljer en bostad får man göra avdrag för vissa renoveringar och förbättringar som man gjort, men hur stort avdrag man får göra beror på vilken typ av avdrag det gäller. Om det handlar om enklare avdrag för försäljning är Skatteverkets digitala verktyg väldigt bra, men om är du osäker vad som gäller för renoveringar bör du alltid be om hjälp hos en jurist.  Skatt - Sålde du din bostad med vinst ska du betala vinstskatt, också kallat kapitalvinstskatt. Skatten är 22 % av vinsten och den ska alltid deklareras samt betalas till Skatteverket. Om du har köpt en ny bostad (ersättningsbostad) har du möjlighet att söka uppskov med skatten. Blev det däremot en förlust, det vill säga att du sålde det till ett lägre pris än vad du köpte det för, uppstår en så kallad kapitalförlust. Hälften av kapitalförlusten är avdragsgill. Flera ägare - om det är flera som stått som ägare av bostaden vid försäljningen så behöver samtliga personer deklarera hus- eller lägenhetsförsäljningen. Varje person ska fylla i beloppen utifrån den egna andelen i bostaden. Det kan kännas komplicerat att fylla i blanketten helt korrekt, särskilt om du har gjort stora renoveringar. Ta hjälp av en jurist så att du inte missar viktiga avdrag. Behöver du hjälp med deklarationen? Läs mer här.

Behöver du hjälp med deklarationen? Läs mer här.   Om du har sålt aktier, fonder, obligationer eller andra värdepapper 2023 måste du deklarera detta senast 2 maj 2024. Det gäller oavsett om du har sålt med vinst eller förlust, och även om du har ägt aktier i ett bolag som gått i konkurs. För att deklarera försäljningen av dina värdepapper använder du blankett K4 som är en bilaga till din inkomstdeklaration. Vår skattejurist Ola Aronsson ger tre tips på vad som är bra att tänka på när du deklarerar. Förbered all information: Innan du börjar, se till att du har samlat all nödvändig information, som köpdatum, köpeskilling, försäljningsdatum och försäljningspris. Beräkna vinst eller förlust: Du måste beräkna vinsten eller förlusten för alla värdepapper du har sålt. För att kunna göra det behöver du veta ditt försäljningspris och ditt omkostnadsbelopp. Omkostnadsbeloppet är summan av dina anskaffningsutgifter och är oftast det belopp du sammanlagt har betalat för dina värdepapper. Avdrag för förluster: Om du har sålt värdepapper med förlust får du dra av förlusten mot vinster på andra värdepapper. Vinster och förluster som du gör på ett investeringssparkonto (ISK) och Kapitalförsäkring (KF) behöver du inte deklarera. Du behöver dock deklarera om du överför värdepapper från en vanlig depå till ISK. Om du känner dig osäker på hur du ska deklarera din försäljning av värdepapper, kan det vara en bra idé att ta hjälp av en jurist som hjälper dig att säkerställa att allt bli rätt. Behöver du hjälp med deklarationen? Läs mer här.