Framstående juridikstudenter uppmärksammas med Familjens Jurist stipendium i barnrätt

Sju juridikstudenter från olika delar av landet får årets stipendium från Familjens Jurist för bästa uppsatsarbete inom barnrätt. Stipendiet delas ut i syfte att uppmuntra juridikstudenter till ökad kunskap inom området.

Stipendiet, som är en viktig del för att främja juridisk expertis, delas ut för att uppmuntra och belöna juridikstudenter som visar ett engagemang i att fördjupa sig i familjerätten. Juryn består av prof. Johanna Schiratzki, Sociologiska institutionen Stockholm, barnrättsjurist Marie Lundin Karphammar, SKR och affärs- och kompetensutvecklingschef, jur dr Lotta Dahlstrand, Familjens Jurist. Tillsammans har de i år utsett sju juriststudenter vars uppsatser behandlar barnrätt med särskild inriktning på barns situation i vårdnadstvister och separationer, där fokus har legat på att stärka barnens rättigheter i enlighet med barnkonventionen.

- Barnrätten är en central del i familjerätten och ska utgå från FN:s konvention om barnets rättigheter och därför känns det extra betydelsefullt att kunna uppmärksamma och belöna de juriststudenter som har valt att lyfta barns situation i sina uppsatsarbeten. Genom att fokusera på vårdnadstvister och separationer, och att stärka barns rättigheter enligt barnkonventionen, har dessa studenter visat på en djup förståelse och engagemang för barnrättens mest centrala frågor, säger Lotta Dahlstrand, kompetens- och affärsutvecklingschef vid Familjens Jurist och jurymedlem.

Den 12 september samlades stipendiaterna i Stockholm för en prisutdelning där deras framstående arbeten firades. Varje stipendiat belönades med 10 000 kr som ett erkännande för deras bidrag till familjerättens utveckling. Utöver detta fick Sverigestipendiaten, som bedömdes ha skrivit den allra bästa uppsatsen, ett ytterligare stipendium på 15 000 kr.

Prisutdelningen var inte bara ett tillfälle att fira stipendiaternas prestationer utan också en påminnelse om den viktiga roll som unga jurister spelar i att forma framtidens familjerätt. Genom att belysa och utmana existerande rättsliga ramar, är bidragen viktiga i arbetet för att stärka barns rättigheter, något som Familjens Jurist särskilt värnar om.

Läs mer om stipendiaterna, deras uppsatsämnen och juryns motiveringar:

Anna Liss Nergård, Uppsala, Sverigestipendiat

Barns rätt till umgänge - Barns rättigheter, risker och rättssäkerhet i umgängestvister där uppgifter om våld förekommer.

Annas uppsats behandlar ett högaktuellt ämne och bidrar med värdefull ny kunskap och konkreta förslag till reformer för att bättre tillgodose barns rättigheter vid umgänge. Författaren visar en djup förståelse för ämnet och en förmåga att tänka kritiskt och innovativt. Examensarbetet är skrivet på lättillgänglig akademisk svenska, vilket gör resultaten användbara för både föräldrar och professionella. Anna har visat kreativitet och stor självständighet i sitt författarskap som visar på en hög rättsvetenskaplig potential.

Parmida Tavana Nejad, Stockholm

Umgängesrätt - till vilket pris? - om barns rätt till skydd från våld.

Parmida behandlar ett aktuellt och viktigt ämne genom att undersöka barnets rätt till skydd mot våld vid umgänge enligt föräldrabalken och artikel 19 i barnkonventionen. Studien belyser allvarliga brister i tingsrätternas hantering av umgängesärenden, särskilt när det gäller riskbedömningar och beaktande av barnets åsikter och erfarenheter av våld.

Författaren har framgångsrikt använt en kombination av kartläggande, kritisk och konstruktiv rättsdogmatisk metod för att analysera och föreslå nödvändiga förändringar i lagstiftning och rättstillämpning. Uppsatsen är ett viktigt bidrag till att öka förståelsen om barns rättigheter.

Jennifer Granlund, Umeå

Skyddat boende och umgängesrätt. En analys av barnets bästa i mål om umgänge när barnet bor på skyddat boende med den ena föräldern.

Jennifers uppsats behandlar de unika svårigheter som uppstår när ett barn bor i skyddat boende med en förälder och hur kontakten med den andra föräldern hanteras. Syftet är att analysera hur barnets bästa bedöms i dessa umgängesärenden genom att bland annat studera hovrättsavgöranden.

Jennifer har genomfört ett djupgående och noggrant arbete med ett komplext ämne. Författarens analys ger värdefulla insikter för att förbättra för barn som lever i skyddat boende. Ämnesvalet bidrar till en viktig diskussion om barns rättigheter och visar på stor analytisk förmåga och engagemang.

Caroline Lindau, Lund

Automatisk vårdnadsöverflyttning vid dödligt våld inom familjen och dess förenlighet med artikel 8 i Europakonventionen.

Carolines uppsats innehåller en djupgående analys av juridiska frågor kring barnets bästa och vårdnadsöverflyttning vid dödligt våld inom familjen. Uppsatsen innehåller en omfattande analys av praxis från bland annat Europadomstolen.

Genom att undersöka relationen mellan Europakonventionen och barnkonventionen, lyfter författaren fram behovet av individuell prövning av barnets bästa och att barnets åsikter beaktas.

Uppsatsen är ett utmärkt exempel på akademisk skärpa och engagemang för barns rättigheter och bidrag till den rättspolitiska debatten om barn som lever med våld i familjen.

Lovisa Gustafsson, Göteborg

Att förhandla om ett barn – En rättsanalytisk undersökning om samförståndslösningar i vårdnadstvister och barnets bästa.

Lovisa har på ett imponerande sätt belyst den komplexa balansen mellan föräldrars överenskommelser och barnets bästa. Uppsatsen bidrar med viktiga insikter till debatten om barns kontra föräldrars rättigheter i vårdnadstvister, och visar på akademisk skicklighet och ett starkt engagemang för barns rättigheter.

Sofie Larsson, Örebro

Vårdnadshavare – en rättighet för familjehemsplacerade barn. Om socialnämndens förutsättningar att ansöka om vårdnadsöverflytt enligt 6 kap. 8 § FB samt den rättsliga relationen mellan 6 kap. 8 § FB och 13 c § LVU.

Sofie har genomfört en grundlig och insiktsfull analys av vårdnadsöverflyttningar enligt reglerna i 6 kap. 8 § FB och 13 c § LVU. Uppsatsen lyfter fram vikten av att beakta barnets unika situation och anknytning till familjehemsföräldrarna, samt barnets ålder och mognad. Sofie ger också genomtänkta rättspolitiska förslag och bidrar till ökad kunskap om barns rättigheter. Uppsatsen är ett värdefullt bidrag till diskussionen om familjehemsplacerade barns rättigheter.

Malin Öberg, Karlstad

Barnets bästa som ett självständigt rekvisit - Ett stärkt barnrättsperspektiv vid upphörande av tvångsvård som beretts i familjehem med stöd av 2 § LVU.

Malin genomlyser på ett förtjänstfullt sätt behovet av att införa barnets bästa som ett självständigt rekvisit i 2 § LVU. Genom en omfattande och djupgående analys av lagförslaget samt en diskussion ur ett rättssäkerhetsperspektiv, skapar hon ett starkt argument för att lagen bör ändras. Uppsatsen lyfter fram många intressanta principiella diskussioner om barnets status som rättighetsbärare i den svenska rättsordningen, vilket bidrar till en fördjupad förståelse av ämnet.

Malins arbete visar på stor analytisk förmåga och ett engagemang för barns rättigheter. Hennes insiktsfulla analys och välgrundade resonemang stärker argumenten för en lagändring som bättre skyddar barnens intressen.